Tröst

Som om dina problem inte är alllvarliga nog för att jag skall trösta dig.

Jag var på botten och hade nu börjat gräva en grop.

Tänkte gå skriva om en händelse jag aldrig kommer glömma.
Kanske det ögonblick som öppnade mina ögon för de som ni kallar verklighet.

För några år sedan, kan inte minnas datum, men vad gör det för skillnad. Jag kom hem från skolan och såg jag pappas bil på infarten till vårt hus. Jag tryckte på stopp knappen och bussen stannade.

När jag kom in i huset så stod pappas arbetsskor där, täckte ingången som vanligt, jag flyttade dom åt sidan och ropade hej och fick inte mycket till svar. Jag hängde jackan på kroken och gick in. Pappa satt inne vid datorn med Google i adressfältet, och cancer i sökfältet. Jag såg frågande på honom, och han sa att han varit hos doktorn tidigare idag och dom hade tagit ett blodprov. Resultatet hade visat värden på cancer.
Han såg tom ut i ögonen, hans pappa hade gått bort månader innan med cancer i kroppen och en lista lång med andra besvär men just ordet cancer river tag i tankarna. Jag kunde inte riktigt förstå vad han sa, men efter en lång tystnad så frågade jag hur allvarligt det var. Han visste inte, han visste inget. Men den veckan väntade många minuter tystnad.

Han åkte in till sjukhuset redan dagen efter och dom kunde fastställa att det rörde sig om prostata cancer. Dom sa att det inte var något risk fall, första gången. Andra besöket var en annan melodi, dagen efter andra besöket kördes han till Västerviks Sjukhus för operation. En elak artad ”tumör” som börjat sprida sig visade det sig,

jag litar aldrig på en läkare igen.

Efter det beskedet rådde det en tystnad hemma i flera dagar, vi pratade men det var nog ingen av oss som riktigt lyssnade på vad den andra sa. Detta hade slagit mig ner till botten, detta var de värsta 6 månaderna av mitt liv som avslutas med detta besked, ja låt mig berätta.

En tidigare upplevelse!

En barndoms vän, som jag träffade mer eller mindre var dag. Han hade en granne, en syssling till mig kom det fram efter några år. Vi var där jämt, körde hans mopeder hjälpte han bygga och ja, han var våran kompis. Men den hösten lades han in på sjukhus efter att sjukdomen sakta slagit sitt kast. Han var förlamad från midjan neråt när han lades in. Efter en skoldag insåg jag att, man måste ju hälsa på honom då jag insåg hur allvarligt det var. Det var någon känsla inom mig som sa att det måste göras.
"Vi hade mycket att säga varandra."

Men dagen kom när jag skulle dit när min syster frågade om jag kände någon Ulf?
Ivrigt svarade jag:
- Ja, hurså?
Hon svarade att han inte hade vaknat efter operationen.

Jag fick gåshud, jag blev förbannad, hade jag åkt dagen innan till sjukhuset hade jag fått ta farväl. Men nu var det försent. Jag satte mig och kollade in i väggen på mitt rum. I flera timmar, en grå vägg som sög in alla mina tankar. Efter timmar släppte det. Jag grät, jag skrek och det var av smärta, smärtan kom inifrån mitt bröst, klumpen där inne vägde ett ton.

Att pappa var sjuk var som infektionen i såret som höll på att läka. Det slog ner mig från min väg upp.
Jag visste inte vad jag gjorde riktigt, jag gick till skolan, men jag var så frånvarande att folk började undra, jag sa inget. Jag höll igen helt, inte ens min närmaste vän visste om det.

Jag var på botten och hade nu börjat gräva en grop, så kändes det inombords.

mm

När vi var mindre delade vi en Marabou med varann och rodna när jag höll din hand,
Nu delar vi på ett Marlboro och jag kysser dig ibland.
Kärleken, framgången, misstagen, dom är många, det blir och fler.

Är det så?

Som tonåring har du ett mångkaraktäristiskt beteende till dina vänner och omgivning. Du väljer ofta att överflödigt uttrycka dina känslor, Du har en kärlek till det mesta och kanske inte riktigt förstår innebörden av vilka förhoppningar det ger när du besvarar någons förväntningar så fullständigt?
Men jag tror inte heller man skall förstå det i så ung ålder.


Utan man ska älska när till fället ges, för just det är livets stora mening,
- Att älska!


Det jag menar är att, du kan ena veckan bli förälskad i någon som precis lyft på hatten och blottat sitt namn när hon drar ditt hjärta i hamn. Men senare samma vecka ska hon resa vidare och kvar står du, med ett tungt ankare i hand. Men när du ser hennes buss från hållplatsen gå, kan du ganska snabbt släppa taget om ankaret. Släpp ankaret, men spara en länk från kättingen, ett minne, en byggsten i din nästa kärlek, när du väljer att sätta ankar med någon, har du tillräkligt med länkar på lager för henne dra till dig.

Jag var ett svin, drack vin och folk var arga som bin.

Jag klandrar mig själv varje gång jag öppnar en flaska, jag skäms för jag beskyller mitt drickande på mina bekymmer. Men tänk så mycket en flaska rymmer.

My heart was frozen

You're the chosen, before i met you my heart was frozen.
Now i feel the warm feeling spread through my veins, there is no words that explains this feeling, feel fly like airplains!

Blinded by reality i've missed you,
Blinded by your love i kiss you.
A violent feeling inside of me sets free, this is ment to be ~
You and me!

Vår

I väder o vind avslöjar solen ett leende på min kind.


Reflektionen i min spegel visar den jag är, Den jag känner som Carl.
Jag har haft en suddig yta på min spegel.
som i ett badrum, när ångan immar på spegelns yta.
Men öppnar man dörren, släpper ut all ånga från sitt badrum, klarnar spegeln.

Jag bugar djupt för du öppnade min dörr och släppte ut ångan.
Nu ser jag klart, och jag trivs så bra med det jag ser.

När allt faller på plats.

Tar ett djupt andetag och tänker på dig,
Aldrig trodde jag att du tänkte på mig.
En rysning längs min ryggrad när jag släpper in dig i mina tankar,
För med dig vill jag sätta ankar.

Vad vore livet utan kärlek?

Som tonåring har du ett mångkaraktäristiskt beetende till dina vänner och omgivning.
Du väljer ofta att överflödigt uttrycka dina känslor,
Du har en kärlek till det mesta och kanske inte riktigt förstår innebörden av vilka förhoppningar det ger när du besvarar någons förväntningar så fullständigt.
Men jag tror inte heller man skall förstå det i så ung ålder.

Utan man ska älska när tillfället ges.

För just det är livets stora mening - 
Att älska!


C.jonasson

Alkoholen i mitt blod.

Att tala ut på fyllan är som att spela på en ostämd gitarr,
Rör du rätt sträng kan det komma udda toner.
Toner du aldrig fått höra om gitarren varit stämd.





Jag kunde känna dina andetag.
Såg dina läppar röra sig, men jag hörde inte ett ord.
Jag vaknade upp och allt var borta.

Du visade mig det jag aldrig fått se,
Du spelade upp dina toner för mig och i mina öron var det musik.


C.jonasson

Älska när tillfället är dig givet.

Dom säger att kärleken är blind för negativitet och problem-
Och Om du nu inte ser det, finns det verkligen då?

Så frågan är den: Löser en livslång kärlek alla problem?


C.jonasson

Medina - You & I (Svenstrup & Vendelboe Remix) !

Det var du och jag och havet !
Sommar vindarna runt oss , musiken i våra öron och solen i våra ögon !

Sommar vind

Din mjuka överläpp mot min 
vid kanten av havet , i solens sista timma .
En sommar vind leker med ditt vackra, uppsatta, hår.
En slinga bryter sig fri från din toffs och lägger sig försiktigt över kind .
Du ler  och ser mig djupt in i ögonen.
Jag känner doften , 
Doften av dig , 
Doften av havet.
Jag hör ,
Endast ljudet av dom mjuka vågorna som sakta går i land
Fiskmåsensröst och dina lugna andetag.
Du stänger dina ögon och kysser mig ömt .
Du talar med tystnad


C.jonasson

Ber en bön ~

http://www.youtube.com/watch?v=vZ-MYrSDObI