I väder o vind avslöjar solen ett leende på min kind.


Reflektionen i min spegel visar den jag är, Den jag känner som Carl.
Jag har haft en suddig yta på min spegel.
som i ett badrum, när ångan immar på spegelns yta.
Men öppnar man dörren, släpper ut all ånga från sitt badrum, klarnar spegeln.

Jag bugar djupt för du öppnade min dörr och släppte ut ångan.
Nu ser jag klart, och jag trivs så bra med det jag ser.

När allt faller på plats.

Tar ett djupt andetag och tänker på dig,
Aldrig trodde jag att du tänkte på mig.
En rysning längs min ryggrad när jag släpper in dig i mina tankar,
För med dig vill jag sätta ankar.